“Jag har ett tålamod som ganska ofta är lika med noll”
Det har gått en vecka sedan Hästgalan i Göteborg och jag börjar sakta återhämta mig. Sjävklart kom det ju en dunder-förkylning som på beställning som det oftast gör när man slappnar av efter perioder som dessa. Det har varit åtta väldigt intensiva veckor men även väldigt roliga veckor. Jag har ju jobbat både som reporter och med Hästgalan och i den fått möjlighet att göra det som jag tycker är allra roligast.
Som reporter har jag verkligen fått prova på allt nu, då jag gjort direktsänd Lunch-V4, Vinnare V65, V75-sammanfattningen och webb-program. Alla dessa sändningar är såklart olika men väldigt roliga att göra.
I arbetet med Hästgalan har jag mer eller mindre uteslutande jobbat med de inslagen som jag skrev om i mitt förra inlägg. Jag trodde då att ni skulle få se dem runt nyår på webben. Det blev sedan ändrat under arbetets gång och blev istället framförallt inslag för Hästgalan men visades även i TV4 Sport som både helversion och kortversion.
Uppdraget jag fick vara att skildra de fyra hästarna som var nominerade för titeln Årets Häst. Ett helt fantastiskt uppdrag men även utmanande då det verkligen gällde för mig att lyfta fram de olika hästarna på bästa sätt.
Min tanke var att lyfta fram hästarnas olika personligheter och prestationer samtidigt som jag ville skapa känsla i inslagen. Jag hoppas att jag lyckades med det. För er som inte har sett dem och vill göra det så ligger länkarna längst ner i detta inlägget.
Jag har nu en månad kvar på min tjänstledighet från Jägersro och den kommer jag fylla med i huvudsak samma som innan med undantag för Hästgalan då. Det blir alltså reporter-uppdrag och bastubad med Timo för hela slanten. Nästa vecka är det nog bara onsdag som jag inte besöker en travbana. Det blir även en rolig hemresa till Skåne och Jägersro på lördagen då det är V75. Tyvärr hinner jag bara åka fram och tillbaka över dagen då det står både hund och hästar här i Stockholm och väntar på mig.
Även om jag saknar Skåne och Jägersro så trivs jag annars väldigt bra här “uppe” i Stockholm. Med undantag för köerna då, som jag bara inte kan med och som jag aldrig någonsin kommer att vänja mig vid. Det är så total slöseri med sitt liv att bara sitta där. Sen är de lite som blåsten är i Skåne, de är liksom båda konstanta. Men blåsten kunde jag ändå vänja mig vid. Vad det gäller köerna så blir det säkert inte bättre av att jag har ett tålamod som ganska ofta är lika med noll.
Innan jag retar upp mig, bara på tanken av bilköer, är det bäst jag går ut till stallet och de hungriga hästarna, så det blir inte mer den här gången men kolla gärna på inslagen här nedan.












